Som ni redan vet har jag gjort illa mitt knä, dock trodde jag att det skulle ta en vecka, max två att läka. Det har nu gått lite mer än en vecka och jag är bunden till att gå på kryckor. Jag har varit hos olika läkare och fått massa olika besked, men en sak är gemensam, deras gissningar om hur långt tid det kommer ta för mig att läka är betydligt längre än va först trott. Och jag kan kan försöka hitta syndabockar, fråga mig varför, vara arg och ledsen, skrika av ilska. Men efter ett tag måste jag inse, oavsett vad jag göra så kommer situationen vara som den är. Jag har redan provat allt och mitt knä är det samma. Jag har inte mycket tid kvar här och måste göra det bästa av situationen, njuta av den sista tiden jag har kvar med mina vänner och pojkvän. Planen är nämligen att jag ska åka hem med mamma och pappa den 8 januari, därefter vänta fysio och om jag har tur behöver det inte opereras. Dock är dessa sakerna med mitt knä endast 99% säkert. Imorgon väntar MRT och jag kommer få ett säkert svar om vad som hänt och hur man ska gå vidare. Men som sagt, jag måste räkna med det värsta för det ser ut att bli så tyvärr. Ingen kapsel i knät som har pajat bara, ingen muskel som krånglar, utan de största sannolikheten har jag skadat mitt bakre korsband frågan är bara hur illa det är skadat.